Pappa
Idag den 17 augusti är det 49 år sedan du lämnade oss
jag hade precis fyllt 3 år när ditt liv tog slut
Jag har egentligen inte förstått varför du dog
eller rättare sagt
varför du inte fick fortsätta ditt liv här på jorden med din fru och dina 4 minderåriga barn
Genom alla år har jag nog haft dej lite på en pidestal
men tyvärr inte dom sista åren
för jag fick ju snällt inse att jag faktiskt inte hade fått förmånen att lära känna min pappa
det enda jag fick höra var att jag var så lik dej
i både sättet, utseendet och jag fick dom intressena som hade varit dina
Jo det är jag nog lite stolt över i och för sej
men jag hade ju så gärna velat ha dej kvar i livet
Det var mer än tufft att växa upp utan en pappa
och det har varit tufft i vuxen ålder oxå
att egentligen inte veta vem som är/var min pappa
jag har ju bara några fåtal minnen av dej
hur vi satt vid matbordet
hur du stod i ytterdörren och jag slängde slängpuss till dej
och hur jag blev upplyft i en barnsadel bak på din moped
Min stora fråga kommer att förbli svarslös
Men jag kommer alltid att sakna dej Pappa
och jag hoppas att jag en dag oxå får kliva in i Evighetsporten och där får lära känna dej
I LOVE YOU DADDY